Hockey Hall of Fame-festen inledd i Toronto

TORONTO -- Flera medlemmar i Hockey Hall of Fame-gruppen 2024 delar en historia som kan fungera som råd till alla som väljs in i framtiden.

När Hockey Hall of Fame ringer upp; svara då på samtalet.

– Jag var på nionde green och jag trodde att det var ett bluffsamtal. Jag höll just på att putta, och min klocka började vibrera; avvisa samtalet. Jag gick till vagnen med klubborna och den vibrerade igen; avvisa samtalet. Jag tyckte det var konstigt: är det ett zoom-samtal jag ska vara med på? Och varför ringer någon från Ontario?, beskrev Shea Weber upplevelsen när han hyllades i Esso Great Hall inne i Hockey Hall of Fame i Toronto på fredagen.

– Sedan skickade Kelly Masse ett sms till mig där det stod ’Det är Kelly från Hall of Fame, du kanske vill ringa tillbaka’.

Shea Weber sade att han så småningom fick nyheten om sitt inval från Lanny McDonald, styrelseordförande för Hockey Hall of Fame, och McDonalds efterträdare i rollen Mike Gartner, innan han kom till tionde tee.

– Det behöver kanske inte sägas att jag inte spelade det tionde hålet, sade den erfarne NHL-försvararen.

Webers berättelse var en av flera höjdpunkter under presskonferensen i samband med introduktionen i Hall of Fame, och ringceremonin i fredags. Tillsammans med Weber inledde de andra invalda i spelarkategorin, Jeremy Roenick, Pavel Datsyuk, Natalie Darwitz och Krissy Wendell-Pohl, samt byggarna Colin Campbell och David Poile den stora helgen här i Toronto, med att ta emot sina ringar och svara på frågor om vad invalet i HHoF betyder för dem.

Precis som Weber trodde Jeremy Roenick att samtalet från Torontos riktnummer var ett bluffsamtal. Roenick, som gick i pension från NHL 2009 efter att ha gjort 1216 poäng (513+703 assist) under 20 säsonger ligan, berättade att han inte insåg att det var just den tid på året då Hall of Fame-valen tillkännages.

– Jag såg riktnumret 416 på min telefon, och jag har ju många vänner här uppe i Toronto-området, sade Roenick. Jag brukar vara uppmärksam på när man ska tillkännage vilka som valts in, men inte alls i år. Jag tänkte bara på vad jag skulle göra under dagen. Men jag var nervös och jag ringde tillbaka till numret och fick höra en telefonsvarare som sa att ”välkommen till Hockey Hall of Fame, tryck 3 för biljetter…”.

– Då blev jag riktigt nervös. Jag var i en Starbucks drive through-restaurang när telefonen ringde igen. Samma nummer, 416, och och då hörde jag min gamle vän Mike Gartner i andra luren: ’JR, det är Mike Gartner’ och jag sa att ’nej, det är det inte, det är det inte’. Och sedan kom Lanny in i samtalet och då kunde jag inte prata; tårarna bara rann.

Roenick sa att han inte ens kunde koncentrera sig på den Starbucks-anställde som höll ut hans beställning genom fönstret.

– Och Lanny sade till mig att ’du saknar väl aldrig ord’. Och, visst, han har rätt, jag brukar aldrig sakna ord, men just då fick jag inte fram någonting.

Även de som visste att det var dagen då invalen i Hockey Hall of Fame skulle tillkännages, medgav att det var överväldigande nyheter.

David Poile, som rankas som etta bland alla general managers i NHL med sina 1533 segrar med Washington Capitals och Nashville Predators, väntade praktiskt taget vid telefonen.

– Jag visste exakt vad det var för dag, den då invalen skulle tillkännages, sade Poile. Jag hade inte tänkt så mycket på det, men min fru sa att om det skulle hända, så skulle det bli mellan 13.00 och 14.00 (östkust-tid). Så hade det ju varit de senaste åren. Så precis klockan 12.58 den 24 juni, jag kommer aldrig att glömma det ögonblicket, ringde telefonen och det var riktnummer 416 som kom upp. Jag hoppades verkligen att det inte var ett bluffsamtal.

Det var det inte. David Poile blev den andra medlemmen i familjen att väljas in i Hockey Hall of Fame. Tidigare finns hans pappa Bud Poile där. Bud valdes in 1990. Ringceremonin på fredagen hölls för övrigt framför den vägg i Hall of Fame där Bud Poile’s plakett sitter.

– Det handlade om hockey i vår familj dygnet runt, 365 dagar om året. Så det är väl inte så förvånande att jag försökte gå i den riktningen, sade Poile.

Pappa Bud Poiles plakett och Davids inval var för övrigt inte familjens enda band till Hockey Hall of Fame på fredagen. Det var ju David Poile som för Predators räkning tingade Shea Weber i den andra rundan, som 49:e spelare totalt, i draften 2003. Weber som också utsågs till lagkapten den 8 juli 2010 och sedan byttes bort till Montreal Canadiens av Poile den 29 juni 2016. Weber fungerade som kapten för varje lag han spelade i, totalt 1038 matcher i NHL, bland annat som vinnare av Mark Messier Leadership Award för säsongen 2015-16.

– Vi har verkligen gått igenom det där i efterhand, sade Poile om Weber-trejden. Det var ett tufft beslut att ta som tränare, men jag kände att det måste göras. Det var svårt, men det kommer med jobbet och är en del av sporten liksom en del av vår gemensamma historia.

Shea Weber är den första spelaren draftad av Predators att väljas in i Hockey Hall of Fame.

Darwitz och Wendell-Pohl skrev också historia med sina inval; det är första gången sedan 2010 (Cammi Granato och Angela James) som två kvinnor ingår i samma invalsgrupp.

De båda har nära band: Darwitz och Wendell-Pohl var lagkamrater under tre säsonger i University of Minnesota 2002-05 och lagkamrater också när de representerade USA på den internationella scenen. Darwitz och Wendell spelade tillsammans till sig fyra OS-medaljer i form av två silver och två brons samt tolv VM-medaljer, två guld och tio sliver.

– Hon var inte bara en lagkamrat, hon var en riktigt bra vän, sade Darwitz om Wendell-Pohl. Vi gick igenom gymnasiet tillsammans, gick på laguttagningar och vi spelade i samma lag… och allt så’nt där. Så vi är inte bara väldigt nära vänner, våra familjer är det också.

För Colin Campbell, som har arbetat i NHL sedan 1998, betydde invalet i Hall of Fame att han gått hela cirkeln runt. Mellan 2005 och 2019 satt han själv i urvalskommittén. Och under den tiden, under hela sin karriär som spelare, tränare och funktionär i ligan, såg han aldrig framför sig att själv en gång skulle få det eftertraktade samtalet.

– Som alla andra barn som växte upp… allt jag ville var att ta en plats i Peterborough Petes, sade Colin Campbell. Jag trodde aldrig att jag fortfarande skulle vara i NHL 50 år senare, i den position jag är i nu.

Campbell var inte bara lagkamrat med Wayne Gretzky och Mark Messier i Edmonton Oilers, han tränade också de två Hall of Fame-medlemmarna i New York Rangers.

– Jag var tvungen att nypa mig själv när jag såg de två sittande framför mig när jag var Original Six-tränare för New York Rangers, sade Campbell. Och nu sitter de här framför mig igen.