Olympiska höjdpunkter: Guldet 1994

I februari nästa år spelas OS i Peking med alla de bästa hockeyspelarna från hela världen. Under lördagarna framöver räknar NHL.com/sv ner mot OS, med en serie om de fem största svenska OS-händelserna, fem av dagens OS-spelare och de fem största svenska olympiska legendarerna.

Den här veckan tar vi en titt på plats tre, där Tre Kronor tar Sveriges första OS-guld i ishockey.
I de Olympiska spelen i Lillehammer 1994 tilläts inga NHL-proffs i truppen. Men i förbundskapten Curt Lundmarks trupp fanns ändå gott om NHL-rutin med spelare som Håkan Loob och Mats Näslund i kombination med spelare som precis stod vid tröskeln till fina karriärer i Nordamerika som Peter Forsberg, Kenny Jönsson och Andreas Dackell.
I gruppspelet spelade Sverige i grupp B där man hade sällskap av Kanada, USA, Frankrike, Italien och Slovakien. Kanada anfördes av en 19-årig Paul Kariya och Petr Nedved och i USA spelade bland annat Brian Rolston och Craig Johnson.

I grupp A gjorde Finland, under ledning av svenske förbundskaptenen Curt Lindström, stor succé och vann gruppen efter fem raka segrar mot Tjeckien, Ryssland, Norge, Österrike och Tyskland.
Med spelare som Saku Koivu, Sami Kapanen, Jere Lehtinen, Ville Peltonen och Jarmo Myllys gick de finska lejonen igenom gruppspelet med full pott och 25-4 i målskillnad.
I kvartsfinalspelet vann sedan Finland mot USA med hela 6-1, Kanada besegrade Tjeckien med 3-2 efter förlängning, Ryssland övertidsbesegrade Slovakien med 3-2 och Sverige slog tillbaka Tyskland med 3-0 efter att matchen varit mållös långt in i andra perioden.
Plötsligt såg Finland ut att vara den stora favoriten till guldet efter att laget ännu inte förlorat någon period i turneringen. Det skulle dock ändras i semifinalen mot Kanada. Finland dominerade matchen inledningsvis och hade 2-0 i den andra perioden innan allt rämnade och Kanade kunde vända och vinna med 5-3.

För svensk del väntade Ryssland i semifinalen. Sverige gick fram till en 3-1-ledning efter två perioders spel genom mål av Magnus Svensson, Patrik Juhlin och Jonas Bergqvist, alla tre målen med förarbete av Peter Forsberg. I den tredje perioden utökade Juhlin till 4-1 med sin andra fullträff för kvällen och finalplatsen kändes trygg. Ryssarna reducerade dock två gånger innan slutsignalen ljöd men kom alltså inte hela vägen. Sverige till final mot Kanada.
I guldmatchen var det Sverige som öppnade målskyttet i den första perioden då Loob och Forsberg assisterade Tomas Jonsson i powerplay. I den andra perioden kvitterade först Paul Kariya innan Derek Mayer satte 2-1 för "Lönnlöven". Den kanadensiska målvakten Corey Hirsch kunde sedan hålla tätt ända tills mindre än två minuter återstod av den tredje perioden då Magnus Svensson utjämnade. Återigen med Forsberg som framspelare. Matchen gick till tio minuters förlängning som slutade mållös och guldmatchen fick avgöras via straffläggning över fem omgångar.
Nedved och Kariya inledde med att sätta båda sina straffar i krysset bakom Tommy Salo i det svenska målet. Loob missade Tre Kronors första straff, medan Magnus Svensson nätade. Dwayne Norris och Mats Näslund missade sedan varsin straff i tredje rundan. I den fjärde straffomgången missade sedan Greg Parks sin straff medan Peter Forsberg elegant la in pucken mellan benen på Hirsch. Salo räddade sedan Greg Johnsons skott i den femte rundan vilket gav Roger Hansson chansen att säkra guldet. Hansson drog pucken långt ut åt vänster men Hirsch var följsam och kunde avvärja.

Således gick matchen vidare till avgörande straffrundor där Sverige nu skulle inleda. Magnus Svensson var först ut. Han satte hög fart mot Hirsch som följde med i sidled och kunde se avslutet passera vid sidan av målramen. Kanada hade nu chansen att säkra guldet och skickade fram Nedved för att verkställa uppdraget. I hög fart la han över pucken på backhandsidan och så ut att ha Salo överlistad, men lyftningen gick utanför den högra stolpen.
Forsberg la nästa straff för Sverige och det den då 21-årige bjöd hockeyvärlden på har blivit ett av den svenska idrottshistoriens största ögonblick. Forsberg tog efter Kent Nilssons frilägesmål i VM 1989 och la in ledningspucken med en hand på klubban. Ett sportögonblick som kom att bli frimärksmotiv senare.
Kanada var nu tvungna att göra mål på sin nästa straff för att hålla guldhoppet vid liv. Paul Kariya skickades fram igen. Ännu en gång försökte han med ett skott men den här gången kunde han inte överlista Salo. Den svenske burväktaren räddade med en akrobatisk räddning och vild blågul glädje utbröt i Håkons Hall och över hela Sverige.
Efter stor dramatik hade Sverige hade säkrat sitt första Olympiska guld.