Hur ser vardagslivet ut för dig?
- Västerås ligger ju väldigt centralt, ungefär en timme utanför Stockholm. Jag kan täcka många lag. Till några av lagen söderut eller norrut tar jag flyget, men till de flesta matcherna kan jag köra bil.
- Jag ser många matcher, jag skriver rapporter och jag skickar in dem. Efter matcherna träffar jag talangerna i vår organisation; vi pratar lite och jag kommer med några uppmuntrande ord eller bara lite hjälp, lite feedback, säger Nicklas Lidström.
- Och när jag är över [i Nordamerika], försöker jag vara nära laget, nära "Stevie" för att se vad han gör. Jag försöker vara med i det mesta, för att kunna lära mig allt. Jag började ju först i januari, så ännu är allt lite nytt och fräscht för mig.
Är jobbet som du trodde det skulle vara? Och varför ska någon med ditt CV skriva scoutingrapporter?
- För att jag ville göra det. Jag ville lära mig den sidan av hockeyn också, hur man ser på och bedömer spelare. Jag går tillbaka och tittar på några av de anteckningar jag gjorde förra säsongen och jämför med vad jag ser nu.
Ser du spelet på ett annorlunda sätt i den här rollen? Eftersom du själv spelat på högsta nivå, är det svårt att utvärdera spelare som, ja, inte gör det?
- Jag förstår frågan. Jag försöker titta på de positiva sidorna man ser hos en spelare och några av de saker som behöver förbättras. Jag ser det som händer på isen ur det perspektivet. I vissa matcher tappar jag koll på ställningen i matchen för att jag inte är riktigt uppmärksam på den; jag tittar enbart på spelarna. Det är mer spelarna och individerna som gäller nu, än själva spelet.