Montreal 1968 expansionserans första storlag

Tampa Bay Lightning vann nyligen sin andra raka Stanley Cup-titel. I en artikelserie ser NHL.com/sv tillbaka på tidigare vinnare med fokus på de bästa mästarlagen under varje årtionde sedan NHL expanderade 1967 och växte från sex till tolv lag. Idag tittar vi på det bästa mästarlaget mellan 1967 och 1970: Montreal Canadiens 1967-68.

När Montreal Canadiens vann Stanley Cup säsongen 1967-68, var det den första av två raka titlar. Laget leddes av legendariske Toe Blake, både som spelare och tränare tätt förknippad med Montreal. Toe Blake (1912-1995) vann totalt elva Stanley Cup-titlar med Montreal. Som spelare gjorde Blake 14 säsonger i Habs mellan 1934 och 1948, bland annat som forward i legendariska Punch Line med Maurice "Rocket" Richard och Elmer Lach. Blake vann tre mästerskap som spelare, 1935 med Montreal Maroons och 1944 och 1946 med Montreal Canadiens.
Läs också: [Canadiens kan se tillbaka på framgångsrik säsong]
Allt började i gruvarbetarstaden Victoria Mines i Ontario i Kanada. Hector "Toe" Blake var den äldsta av familjens 15 barn, varav elva överlevde födseln. Familjen var fattig och hade inte råd med skridskor till Toe som tidigt tog upp intresset för hockey. Han började som målvakt, för då kunde han spela i vanliga kängor…
Toe Blake formades av den miljö han växte upp i: han förblev tuff livet ut.
- Så tuff han var, berättade en gång vännen Elmer Lach. En gång tog han sig an hela Detroit Red Wings; de ville åt honom och han stod där i mitten av isen och svingade klubban och skrek åt Detroitspelarna "vem av er vill ha stryk först?". Det var som om en flock hundar var ute efter honom.
Få symboliserar som Toe Blake begreppet "Old Time Hockey". Som tränare var han sammanbiten, en ledare i fedorahatt och snygg kostym som log bara när hans lag vann Stanley Cup.
Det betyder att han log åtta gånger… En av dem 1968, Toe Blakes sista år som huvudcoach.

1967-68 ledde Toe Blake ett lag som vimlade av stjärnor, alla flerfaldiga Stanley Cup-mästare: Jean Beliveau som den säsongen blev den andre spelaren i NHL (efter Gordie Howe) att gå över 1000 poäng, Yvan Cournoyer, Henri "The Pocket Rocket" Richard, Ralph Backstrom, Dick Duff som avgjorde åtta matcher, målvaktsduon Gump Worsley och Rogatien Vachon, samt rookies Jacques Lemaire, center, och backen Serge Savard som båda skulle gå vidare med att vinna många titlar.
Jean Beliveau hade övertalats att ansluta till Montreal av ungdomsidolen Maurice Richard. Han var en anspråkslös spelare, bar smeknamnet Gentleman Jim med stolthet, och förklarade sin extraordinära skicklighet så här:
- Om folk säger att jag är bra, så är det trevligt att höra. För att bli en bra hockeyspelare måste man ha fötts med de rätta egenskaperna. Och efter det är det bara att jobba stenhårt resten av tiden.
Säsongen 1967-68 var Beliveau en nyckelspelare i Canadiens. Det var det första året med två divisioner med sex lag i varje. Sedan Brooklyn Americans 1942 hade lämnat NHL - alla spelare kallades in i den kanadensiska armén i andra världskriget - höll The Original Six igång ligan de kommande 25 åren: Boston Bruins, Chicago Black Hawks, Detroit Red Wings, Montreal Canadiens, New York Rangers och Toronto Maple Leafs.
Nu ville ligan expandera och fick in intresseanmälningar från 14 ägargrupper: fem (!) i Los Angeles, två i Pittsburgh och en vardera från Buffalo, Baltimore, St. Louis, Vancouver, Minneapolis/St. Paul, Philadelphia och San Francisco/Oakland. Intresse fanns också i Louisville och Cleveland.
Till slut fick sex lag köpa in sig. Till säsongen 1967-68 anslöt Los Angeles Kings, Minnesota North Stars, Philadelphia Flyers, Pittsburgh Penguins och St. Louis Blues samt California Seals som senare bytte namn till Oakland Seals och ytterligare en tid senare blev California Golden Seals.
Montreal inledde säsongen långt ifrån övertygande. Men strax före nyår lossnade det och Habs spelade sig upp i topp efter att ha tagit 46 poäng av 50 möjliga från slutet av december till slutet av februari. Jean Beliveau (1931-20914) gjorde 34 poäng, varav 13 mål, på 23 matcher. I oktober gjorde han sitt 400:e mål i NHL och i början av mars gick han över 1000 poäng. Samtidigt storspelade Rogatien Vachon (född 1945) som släppte in bara 15 mål på 21 matcher.

Montreal vann East Division med de gamla Original Six-lagen fyra poäng före Rangers och tio före Boston. Till slutspelet från öst gick också Chicago medan Maple Leafs och Red Wings missade slutspel.
Montreal besegrade Bruins och Black Hawks på sin väg till finalen, medan St. Louis Blues lade ner Philadelphia Flyers och Minnesota North Stars på sin väg till final från den nybildade West Division.
I finalen bjöd nykomlingen Blues på hårt motstånd, men Montreal vann ändå med 4-0 i matcher, efter fyra uddamålssegrar, två av dem efter förlängning. Cournoyer, Savard, Bobby Rosseau och Jean-Claude Tremblay gjorde de fyra matchavgörande målen.
När NHL.com/sv får välja, är Montreal Canadiens den bästa Stanley Cup-mästaren 1967-70.