När Lauri Markkanen åkte ut på isen i Delta Center på tisdagen var det nästan som om han vore en spelare för Utah Hockey Club istället för Utah Jazz i NBA. Den långe finländaren hade en Utah-tröja på sig med nummer 23 på ryggen. Han hade en puck med sig till mittcirkeln som han lämnade till Ryan och Ashley Smith, ägarna av de båda klubbarna.

– Hur mår vi, Utah? frågade Ryan Smith den utsålda arenan och bemöttes med jubel.

– Tack för att ni är här och fyller arenan ikväll. Låt oss göra det här stället till det mest högljudda i NHL. Nu kör vi.

Ashley Smith släppte sedan pucken mellan Utahs kapten Clayton Keller och Chicago Blackhawks kapten Nick Folignos klubbor i ett ceremoniellt nedsläpp. NHL:s senaste tillskott vann sedan premiären med 5-2.

– Det här är ett historiskt ögonblick, sade Keller. Det kommer bara hända en gång, så man försöker bara ta in allt. Jag tror vi alla var nervösa, och det är en bra sak. Man vill vara lite nervös inför första matchen för säsongen, speciellt i det här scenariot. Så, det var supercoolt och något jag kommer minnas för alltid.

Det var mycket att minnas. Från början till slut.

När Utah-spelarna värmde under förmiddagen kunde de inte undgå att se arenapersonalen lägga ut premiär-t-shirts och små handdukar på alla stolar. Ryan Smith var där och tittade med andra chefer från kontoret. Och så var det många reportrar på plats.

– Jag har nog aldrig varit så exalterad över att spela en match innan. Att bara komma till rinken idag, även för morgonvärmningen, gav en rysningar, säger forwarden Logan Cooley.

Cooley berättar att snacket ute på stan var så upptrissat att ”det känns som om man är i den bästa stunden av sitt liv med de här människorna”.

– Det var ett superhäftigt ögonblick. Man kan inte tillverka det. Det kommer nog aldrig att hända mig igen, inte alla killarna i det omklädningsrummet heller. Vi måste ta in den här möjligheten och njuta av den, förstå hur lyckligt lottade vi är, säger coachen Andre Tourigny.

NHL:s kommissionär Gary Bettman och Smiths höll en presskonferens tillsammans i solskenet utanför arenan efteråt där Bettman sa att Smith Entertainment Group överträffat ligans förhoppningar för den tajta tidslinjen som man fått förhålla sig till.

Det var först den 18 april som NHL etablerade organisationen i Utah. På mindre än sex månader har SEG tagit hand om så många utmaningar - lag, arena, träningsanläggning, matchtröjor med mera. Det här var resultatet, eller belöningen om ni så vill.

– Jag har alltid tyckt att NHL ska finnas här. Det här bekräftar bara det. Allt har varit kanon, säger Bettman.

När Utah kom till matchen gick spelarna, klädda i sina kostymer, längs en bergsblå matta som var omringad av cheerleaders och fans. Paret Smith bevittnade allt tillsammans med förre NBA-stjärnan Dwayne Wade. Wade, som hade på sig en Utah Hockey Club-keps, är minoritetsägare till hockeyklubben och Utah Jazz. Några spelare stannade till, för att dela ut en kram eller bara skaka hand.

Utanför arenan uppträdde Country-artisten Shaboozey iklädd en Utah-tröja med nummer 24 på samtidigt som fansen samlades, köpte mat från olika food trucks och kunde uppleva olika hockeyrelaterade aktiviteter som "Hardest Shot” eller" Accuracy Shooting”. Tre stridsplan gjorde en flygning över arenan.

Sedan öppnades dörrarna. Arenan fylldes av fans. Markkanen var inte den enda Jazz-spelaren på plats. Utahs hockey- och basketlag bygger kemi nu när de spelar för samma ägare, i samma arena under samma säsong.

– Vi vill att det ska vara en typ som en blandad, konstig familj. Vi kommer att stötta dem, de kommer att stötta oss, men vi har en liten tävling inom familjen. Det blir ett race om vem som kan hänga en vepa i taket först, säger Jazz coach Will Hardy.

Den officiella publiksiffran var 11 131, men det räknade bara de platser som inte var skymda. Arenan kommer fortsätta renoveras för att också passa hockey under de kommande två, tre åren. De tusentals skymda platsen var också fyllda. Och det här var en hockeypublik.

Fansen hejade på när de skulle heja och buade när de skulle bua. Den vanligaste ramsan var ”Let’s go, Utah!” Ibland körde dem ”Utah!” Eller ”Spicy Tuna” som är forwarden Liam O’Briens smeknamn. De vrålade efter att Dylam Guenther gjort lagets första mål efter 4:56 av den första perioden.

– Arenan var speciellt. Det var så roligt, så roligt att spela inför publiken … om publiken fortsätter vara så här hela året kommer det vara en stor fördel för oss, säger Guenther.

Det var några spännande ögonblick efter att Utah tappat 3-0 till 3-2. Målvakten Connor Ingram var tvungen att göra några viktiga räddningar i den tredje perioden, inklusive en på ett friläge från Taylor Hall. Men Guenther stoppade dramat när han satte 4-2 i tom kasse efter 19:16. Till slut blev det 5-2 efter att Lawson Crouse styrt in 5-2 efter 19:38.

– Vi gjorde det fjärde målet och hela arenan bröt ut i ett vrål, och man såg alla små handdukar i luften. Jag tror den stunden är varför vi alla började spela hockey, den ljudnivån, den känslan. Det är det som tar en ur sängen varje morgon, säger Ingram.

Och det var bara början.

– Det var en jätterolig match att vara en del av. Fansen var grymma från uppvärmningen till sista bytet. Vi kunde inte vara mer exalterade över att spela framför dem under resten av året, avslutar Keller.

Relaterat Material