Tio ögonblick vi minns från slutspelet 2021

2021 års Stanley Cup-slutspel nådde under natten mot torsdagen vägs ände när Tampa Bay Lightning stod som segrare för andra gången på lika många år. Sedan början av maj har vi bjudits på en uppsjö av magiska ögonblick som kulminerade med det mest ikoniska inom sporten när pokalen lyftes av mästarnas kapten.

Här följer de tio bästa ögonblicken från slutspelet, summerade av NHL.com/sv:
Stamkos Stanley Cup-lyft
Den 28 september 2020 fick Steven Stamkos lyfta Stanley Cup-pokalen i en tom arena i Edmonton. 283 dagar senare lyfte han den på nytt inför drygt 18000 fans i Amalie Arena hemma i Tampa.
- Det är fantastiskt. Den här gruppen har gått igenom så mycket. Att få göra det här inför våra fans och våra familjer är fantastiskt. Det tar inte bort något från förra året, men att få dela det med fansen är fantastiskt, sa Stamkos i en intervju med Sportsnet på isen.

Pulocks räddning i sista sekunden
Med ledning 3-2 hemma mot Tampa Bay Lightning i den fjärde matchen av den tredje rundan försvarade New York Islanders sig med näbbar och klor under slutsekunderna. Men allt var på väg att glida laget ur händerna när en missad rensning av Ryan Pulock gav gästerna ett läge.
En framrusande Ryan McDonagh fick pucken, lurade Semyon Varlamov åt fel håll, snurrade runt med pucken i en backhandrörelse och skickade den mot det öppna målet. Där flög Pulock fram från sidan och räddade, på mållinjen, det han själv orsakat - och gav Islanders 2-2 i matcher.

Canadiens imponerande vändning - och svit
I underläge 3-1 i matcher i den första rundan mot Toronto Maple Leafs kraftsamlade Montreal Canadiens och ryckte till sig en 3-0-ledning i den femte fajten. Det höll dock på att glida laget ur händerna när Leafs kom tillbaka och kvitterade.
59 sekunder in på övertiden frälste Nick Suzuki Canadiens och det blev startskottet på en sju matcher lång segersvit som tog laget förbi Toronto och Winnipeg av bara farten. Det räckte sedermera till en finalplats, lagets första sedan 1993.

Härföraren Kucherov
Nikita Kucherov missade hela grundserien på grund av skada men var hel och frisk till slutspelet. Och i slutspelet visade ryssen klass när han smällde in 32 poäng (8+24) på 23 matcher.
Det är delat fjärde mest poäng under ett slutspel under 2000-talet, endast överträffat av Evgeni Malkins 36 (2009), de 34 Kucherov själv gjorde förra säsongen och Brayden Points 33 pinnar förra året. Nämnas bör i sammanhanget att ryssen dessutom bara spelade 46 sekunder av den sjätte matchen mot Islanders.

Nassau Coliseums svansång
I höst flyttar New York Islanders till UBS Arena of Belmont efter en mellanlandning i Brooklyn från det att man lämnat Nassau Coliseum. Men gamla anrika Coliseum fick en mäktig sista dans när de orange-blå inför 6800 personer i slutspelets första runda, 12000 i den andra och 12978 i den tredje rundan pressade sig själva och Tampa Bay Lightning till den yttersta gränsen till Stanley Cup-finalen.
Allt från mäktiga nationalsångsinsatser till sång och firande under matcherna - Coliseums farväl blev en upplevelse.
Läs också: [Tio lärdomar från årets Stanley Cup-slutspel]
Janmarks otroliga hattrick
Mattias Janmark blev en av fyra spelare att göra hattrick under slutspelet. I den sjunde och avgörande matchen mot Minnesota Wild inledde han målskyttet med en backhand-forehanddragning i fart. Därefter tryckte han från Cam Talbots vänstra tekningscirkel in 5-2 innan han jagade ifatt pucken mot en Wildförsvarare och slängde sig och petade in pucken i tom bur när han fastställde slutresultatet till 6-2.
Hattricket var Janmarks första i NHL-karriären och han blev den blott åttonde spelaren i NHL:s historia att göra hattrick i en match 7.

"Pastas" solomål
Artisten David Pastrnak bjöd på flera minnesvärda ögonblick under slutspelet. Han gav till exempel en klubba till en ung Islanders-supporter inför match 3, men det som tar plats här är kröningen av hans hattrick mot just Islanders i den första matchen.
Pastrnak vinner pucken i mittzonen, vände ut och in på Josh Bailey innan han blåste förbi denne, vände in och genom trafik sköt lågt till höger om Ilya Sorokoin. Målet betydde 4-2 i vad som sedermera blev en 5-2-seger.
Byrons knästående matchvinnare
Montreal gjorde nio mål i numerärt underläge i grundserien. Redan i slutspelets allra första match slog man till igen. Paul Byron tog till vara på Toronto-slarv, störtade iväg mot Leafs-målet i kamp med Rasmus Sandin. Sandin kom på efterkälken och gjorde det enda möjliga och fällde Byron, men det räckte inte. Glidande på knä kunde Byron lyfta pucken förbi Jack Campbell och in i det vänstra krysset. Målet betydde 2-1 och blev matchvinnande. När det gäller kombinationen betydelse och skönhet var det här slutspelets mål.

Målvaktsduellerna
Carey Price visade slutspelsformen igen och bjöd i princip varje match på en "omöjlig" räddning när han bar sitt Canadiens under stunder. Målvaktsfajten mot Marc-Andre Fleury i den tredje rundan blev något i hästväg där han stod som segrare. I finalen mötte Price dock den nära nog omutlige Andrei Vasilevskiy - en motståndare som blev för tuff. Ryssen höll nollan fem gånger på 23 matcher i slutspelet. Hans räddningsprocent på 93,7 är den sjätte bästa genom tiderna i slutspelet bland målvakter med minst 20 spelade matcher i ett slutspel.
Publikens återkomst
Undan för undan fylldes arenorna under slutspelet. Beroende på var i Nordamerika matchen spelades var det en varierande publikmängd på matcherna. Men oavsett om det var 3500 i Montreal eller 17400 i Boston hade de en sak gemensamt. De bjöd på sång, ramsor och blev den stora symbolen för att sporten är en stor del av vägen tillbaka mot ett normalläge i livet efter pandemin.