De 10 mest sevärda spelarna i historien

Det är värmebölja i Sverige, och även på många platser här i nordamerika så är det solsken och varma temperaturer som gäller. Så med hjälp av en iskaffe modell större, och fläkten på full blås så har jag tagit mig an den mer eller mindre omöjliga uppgiften att försöka göra en lista på de 10 mest sevärda spelarna genom tiderna i NHL.

En lista av detta slaget kommer sällan se likadan ut från person till person. Det är många faktorer som spelar in, såsom ålder, nationalitet, favoritlag med mera. Då jag är född i mitten av 80-talet så är merparten av spelarna på listan från den eran och framåt.
Wayne Gretzky
En spelare som de flesta nog skulle vara överens om hör hemma på denna listan är Wayne Gretzky. Han kallas inte "The Great One" utan anledning, och under sin långa karriär så satte Gretzky en rad rekord som vi nog aldrig kommer att se brytas. Allt från att ha rekordet för flest mål under en säsong (92) till antalet matcher med tre mål eller fler (50), eller 15 raka säsonger med minst 100 poäng. Gretzky är en sådan unik spelare, och det känns givet att han anses vara den bästa genom alla tider. Varje gång han hade pucken så kändes det som att det skulle bli mål, och under sin tid i Edmonton så ledde han Oilers till fyra Stanley Cup segrar.
Kanadensaren från Brantford, Ontario toppar tidernas poängliga med 2,857 poäng på 1,487 grundseriematcher, och har en ledning på hela 936 poäng till tvåan Jaromir Jagr. Han har totalt 40(!) olika grundserierekord, plus 15 stycken till för slutspelet. Han är en av få spelare som gick rätt in i Hall of Fame utan att behöva vänta tre år. Hans flytt till Los Angeles Kings sommaren 1988 chockade hockeyvärlden och breddade väg för nya marknader i ligan.

Mario Lemieux
Den enda spelaren som är i närheten av att ha samma poängsnitt som Gretzky är Mario Lemieux. Med ett poängsnitt på 1.88 per match så ligger Lemieux inte långt bort från Gretzkys 1.92, och sammanlagt så blev det 1,723 poäng på 915 matcher för den förre Pittsburgh Penguins stjärnan. Lemieux kunde fullständigt ta över en match och dominera på ett sätt som är sällan skådat då han hade hela paketet.
Tyvärr så blev hans karriär avsevärt kortare än vad den kunde blivit på grund av ett cancerbesked under säsongen 1992-93, samt att han gick i pension 1997, för att sedan göra comeback säsongen 2000-01. Han kom tillbaka på en väldigt bra nivå för någon som inte spelat hockey på tre år, men slutet på karriären kantades av nya hälsoproblem och i januari 2006 så gick han i pension för gott. Något som visar på hur oerhört skicklig Lemieux var är det faktum att efter att ha missat hela säsongen 1994-95 så kom han tillbaka och vann poängligan den efterföljande säsongen med 161 poäng på 70 matcher.
Pavel Datsyuk
Trollkarlen från Sverdlovsk är en av de bästa puckhanterarna i historien. Datsyuk kan skydda pucken på ett sätt som få kan, men många försöker anamma. Hans speluppfattning och hans gyllene handleder gav honom smeknamnet "Magic Man" och under sin tid i Detroit Red Wings så levde han sannerligen upp till namnet. Tillsammans med Henrik Zetterberg så var han ryggraden för Red Wings under många år.

Redan som rookie så fick han vara med och vinna Stanley Cup, och vid segern 2008 så hade en en mycket mer framträdande roll i laget och kom tvåa i den interna poängligan med 23 poäng (10 mål och 13 assists) på 22 matcher. Efter säsongen 2015-16 så tackade Datsyuk för sig och flyttade hem till Ryssland där han nu spelar för SKA Sankt Petersburg.
Jaromir Jagr
Inte nog med att Jaromir Jagr hade en av tidernas bästa hockeyfrilla under sin tid i Pittsburgh Penguins, han var även en av de mest talangfulla och sevärda spelarna som har gått på isen i NHL. Han har representerat nio klubbar i NHL under sin karriär, men spenderade 11 av sina 23 säsonger i Pennsylvania med Penguins där han var med och vann Stanley Cup vid två tillfällen i början av 90-talet tillsammans med sin radarpartner Lemieux. Han var en poängmaskin av rang som vid fem tillfällen vann Art Ross Trophy, och han toppar flera kategorier för spelare födda i Europa.
Den tjeckiska legendaren tog ett uppehåll på tre år från NHL då han mellan 2008 och 2011 spelade tre säsonger för Avangard Omsk i KHL innan han återvände till NHL. Trots detta så ligger han på andra plats i tidernas poängliga med 1,921 poäng (766 mål och 1,155 assists) på 1733 matcher i grundserien. Efter att ha lämnat Calgary Flames under förra säsongen efter 22 framträdanden så verkar det tyvärr som att vi har fått se det sista av Jagr i NHL. Trots att han tappade mycket av sin fart under de senare åren så var det inget fel på hans speluppfattning och sättet han skyddar pucken på.

Joe Sakic
Joe Sakic blev "Super Joe" med hela delstaten Colorado under hans år med organisationen. Han var ett hajpat namn redan i ung ålder då han pumpade in poäng för Swift Current Broncos i den kanadensiska juniorligan WHL, och visade genast upp hur skicklig han var när han kom in i ligan 1988 med Quebec Nordiques. Efter att laget flyttade till Denver och blev Colorado Avalanche så ledde han laget till två Stanley Cup segrar (1996 och 2001), och när han efter 21 säsonger i NHL valde att hänga upp skridskorna så hade han varit Avalanche enda kapten, något som klubben var smarta att påpeka då man satte ett C på flaggan som hissades upp i taket när man pensionerade hans nummer 19.
Totalt så blev det 1,641 poäng på 1,378 matcher för kanadensaren från Burnaby, British Columbia. Många av hans 625 mål i NHL-karriären kom tack vare hans exceptionella handledsskott. Sakic hade en förmåga att skjuta med fart och precision från ingenstans, och med sina 625 baljor så ligger han på 15:e plats i tidernas skytteliga.
Connor McDavid
Pressen på Connor McDavid har varit enorm enda sedan ung ålder. Han målades upp som den nya Wayne Gretzky, och från det som vi sett hittills av McDavid i NHL så råder det ingen tvekan om att han redan vid 21 års ålder är världens bästa hockeyspelare. Det kommer bli tufft för honom att komma upp i Gretzkys produktion, men han har alla förutsättningar att bli denna erans största spelare. På 209 matcher så har centern från Richmond Hill, Ontario stått för 256 poäng (87 mål och 169 assists).
McDavid har samma typ av aura kring sig som Gretzky hade, då det känns som att det kan bli mål varje gång han får pucken. Han besitter en snabbhet som få kan mäta sig med, och det som imponerar än mer är hans förmåga att hantera pucken i den farten som han får när han trampar igång. Vi har förhoppningsvis många år framför med McDavid, men redan nu så skall man tänka lite extra på hur bortskämda vi är som får se en spelare av denna kalibern.

Erik Karlsson
Astrid Lindgrens karaktär Karlsson på Taket kallade sig själv för "världens bästa Karlsson" men skulle han ha funnits utanför sagornas värld så hade han nog erkänt att den titeln tillhör svenske stjärnbacken Erik Karlsson. Inte sedan Bobby Orrs tid i Boston Bruins har vi fått se en back som kan dominera i offensiv zon på samma sätt som Karlsson. Med en enorm speed, finurliga kroppsfinter och ett bra skott så har "EK65" skrapat ihop 518 poäng (126 mål och 392 assists) på 627 matcher. Han har två Norris Trophy vinster under bältet, och beroende på vad som händer under sommaren så kan nog kampera om priset som ges ut till ligans bästa back under många år.
Sättet som Karlsson transporterar puck på är en fröjd att se på, och även om många klagar på att hans defensiva spel inte är på samma nivå som hans offensiv, så går det inte att bortförklara hans storhet på isen.
Relaterat material: [Seguin och Hall om tradesnacket kring Karlsson]
Sidney Crosby
Han må kallas för "Sid the Kid," men Sidney Crosby är nu 30 år gammal (fyller 31 i augusti). Trots att han passerat 30-strecket så tampas han med McDavid om titeln som världens bästa spelare. Crosby har varit den största stjärnan i ligan sedan hans intåg säsongen 2005-06, och totalt så har det blivit tre Stanley Cup segrar och två Art Ross Trophy vinster för grabben från Cole Harbour, Nova Scotia.
Med en poängsnitt på 1.29 per match så ligger han på sjätte plats genom tiderna (för spelare med minst 500 poäng), och på 864 matcher så har han stått för 1,116 poäng (411 mål och 705 assists). Tillsammans med Evgeni Malkin så har man utgjort ligans bästa "one-two punch" de senaste 10 åren då Penguins har haft lyxen att ha två centrar av elitklass. Crosby har en enorm speluppfattning och har gång på gång lyft spelarna som man valt att sätta bredvid honom.
Bobby Orr
Bobby Orr är en av de största spelarna genom tiderna alla kategorier. Han banade väg för offensiva backar som Erik Karlsson, Brent Burns och John Klingberg genom att visa att bara för att man är back så betyder inte det att man bara ska fokusera på defensiven. Orr är den enda backen i ligans historia som har fem säsonger med minst 30 mål. Han vann åtta Norris Trophy utmärkelser på raken mellan 1968 och 1975, och innehar rekordet för flest poäng av en back under en enskild säsong (139).
Orr var en riktig kanonkula som var både snabb på skridskorna och tuff i närkamperna. Slutet på karriären kantades av skador, och det blev bara 36 matcher under hans sista tre säsonger i ligan. Orr var en pionjär, och under sin tid i Bruins så gjorde han laget till "the hottest ticket in town."
Få de senaste nyheterna från NHL på Twitter via [@NHLsv]
Marcel Dionne
Innan Wayne Gretzky kom till Los Angeles Kings så var Marcel Dionne den stora stjärnan i Lalaland. Dionne var inte stor till växten (173 cm) men han hade ett enormt driv som gjorde honom till en av de bästa. Han stod för 1,771 poäng (731 mål och 1,040 assists) på 1,348 matcher. Under sin tid med Kings så utgjorde han en del av "Triple Crown Line" tillsammans med Charlie Simmer och Dave Taylor.
Dionne beskrivs som ett offensivt geni som var en naturlig målskytt och en ledare på isen med en hunger efter att vinna. Han fick aldrig vinna Stanley Cup, men han är för alltid en av de största i Kings historia och har sin tröja nummer 16 uppe i taket i Staples Center. Under säsongen 1979-80 så plockade Dionne hem Art Ross Trophy efter att ha stått för 137 poäng på 80 matcher. Även Gretzky hade 137 poäng, men då Dionne hade gjort 53 mål mot Gretzkys 51 så var det Dionne som plockade hem troféen. Det var en bedrift i sig, då Gretzky skulle vinna Art Ross de kommande sju säsongerna.