På tre år har antalet flick- och damspelare i svensk hockey ökat med 43 procent, från drygt 7 000 till milstolpen 10 000.
– Det är resultatet av ett imponerande jobb ute i distrikten och bland föreningarna; de har i många fall gjort förändringar i sin verksamhet för att få fler flickor att börja spela ishockey, konstaterar Sara Ridderlund, verksamhetsutvecklare och projektledare inom flick- och damsatsningen på Svenska Ishockeyförbundet.
Svensk ishockey jobbar efter ett koncept kallat Strategi 2030.
– Vi ska bli fler, vi måste växa i antalet kvinnliga spelare, säger Sara Ridderlund. Men vi ska bli bäst också, så strategierna handlar om tillväxt, utveckling och prestation.
Under resans gång har förbundet gjort värdefulla erfarenheter. Till exempel att det är skillnad på att starta en allmän hockeyskola, och en hockeyskola enbart riktad mot tjejer.
– En allmän hockeyskola drar kanske fyra tjejer och 26 killar. Det blir en pojknorm över den skolan. Sedan bildas ett ungdomslag där tjejerna är med, men inte på sina villkor. Men startar man en hockeyskola enbart för tjejer… då exploderar det. De tjejerna får ett sammanhang, det bildas flicklag - och där ligger den stora ökningen. Fler och fler klubbar erbjuder nu Tre Kronors Hockeyskola specifikt för tjejer, berättar Sara Ridderlund för NHL.com/sv.
– Till den här säsongen hade vi 100 fler flicklag i Sverige jämfört med förra året. Det är tjejer mellan nio och 16 år. Plus att vi har juniorlag i seriespel och det har vi aldrig haft tidigare. Det gör att vi behåller fler unga spelare. Dessutom finns det en stor utvecklingspotential här, då många ännu inte har startat upp verksamhet specifikt riktad mot tjejer; vi har 320 föreningar och alla har inte flickhockeyskolor. Det gäller att alla föreningar, alla distrikt och alla regioner tar tag i det här nu; rätt aktiviteter i rätt tid.