När spelschemat för säsongen kom ut, hur snabbt ritade du en cirkel runt den 28 oktober, då ni möter Nashville? Hur kommer den kvällen att se ut för laget och för fansen?
– Självklart blir det mycket känslor. Det kommer att bli väldigt högljutt när (Stamkos) kliver in på isen. Han kommer att få den ovation han förtjänar. Och det kommer att ta ett tag att vänja sig vid att se honom i Predators-dräkt. Vi får se om jag träffar på honom under försäsongen när vi möter Nashville två gånger, om han spelar i någon av de matcherna. Men när han kommer till oss, då kommer han att få ett otroligt mottagande, det är helt säkert.
Har du sett bilden på honom i den gula Nashville-tröjan?
– Ja, det har jag.
Kändes det konstigt?
– Ja, det var det. Men verkligheten är som den är, och som lag måste vi blicka framåt. Vi kommer inte att glömma ’Stammer’ och det arv han lämnar efter sig, men vi måste gå framåt. Och allt det börjar med träningslägret nästa vecka.
Tror du att ni kommer att träffas på kvällen före matchen den 28 oktober?
– Ja (skratt), det är jag säker på. Vi tillbringade lite tid tillsammans för ett par veckor sedan också, på ett bröllop. Det är bra att vi får ha de där dagarna tillsammans. Vi pratar i telefon regelbundet, vi är väldigt goda vänner så vi håller kontakt nästan varje vecka. Speciellt när jag är tillbaka i USA nu också; nu är vi i samma tidszon och då är det mycket lättare att hålla kontakten.
Hur mycket information fick du av Stamkos om vad som hände före 1 juli? Hur mycket visste du, så att säga bakom kulisserna, om vad som var på väg att hända?
– Mycket. Jag hoppades ju att han skulle stanna och vi pratade mycket (under den tiden), så klart.
Det är ju inte ditt val att det blivit som det blivit, men det verkar som att (Tampa Bay Lightning) är ditt lag att leda nu. Har det förekommit några samtal om kaptenskapet? Behöver det här laget ens en kapten?
– Jag vet inte. Men när man sammanfattar allt så är ju jag en av de spelare som varit i laget längst tid. Så har det varit en tid nu. Jag ser mig själv som en ledare även om jag inte bär ett C på axeln. ’Stammer’ var riktigt bra på att låta alla vara med. Vi hade öppna samtal där han ju visserligen bar C:et, men samtidigt han var väldigt inkluderande i ledarskapet. Jag lärde mig massor av honom, och det gjorde Marty (St. Louis) och Vinny (Lecavalier) också. När jag ser på mig själv, jag har ju haft A:et länge, så jag ser mig själv som en ledare oavsett. Så vi tar tag i den frågan när det är dags att göra det.
De senaste åren har vi sett en trend att yngre kaptener tar över. Hur svårt tror du att det är för yngre killar att ta på sig den rollen?
– Det beror på vilken personlighet de har. Jag har sett unga killar komma in direkt med en mognadsnivå som är super, riktigt superhög. Det handlar om mycket ansvar, men om lagen tror att de unga killarna är redo för den rollen, så är jag helt för det. Det beror mer på personligheterna och hur killarna är och om de är bekväma med det. Det är förmodligen lite lättare om det går bra och naturligtvis inte lika lätt om det inte går bra. Den som tar rollen som lagkapten måste bara vara redo på de upp- och nedgångarna.
Vad har mer än tio års spel med Stamkos lärt dig om att vara en bra ledare?
– Han är en så bra talare, men det som verkligen sticker ut mest är hans timing och att veta när han ska trycka på vissa knappar, och (veta) vad laget behöver. Han kunde kliva fram och säga till laget att han själv behövde bli bättre. Han är bara en så ärlig kille. Även om vi är i samma ålder så är han en spelare som jag sett upp till, och det har jag gjort under hela min karriär hittills. Om någon säger ordet ’lagkapten’, så är (Steven) den förste som kommer att dyka upp i mångas huvuden, eftersom han bara är en så fantastisk ledare. Hans förmåga att studsa tillbaka från tuffa skador - han har haft sin beskärda del av dem - och hans beslutsamhet att komma tillbaka, det säger mycket om honom. Han är bara en fantastisk människa och en fantastisk ledare.
Nu kommer Jake Guentzel in, Ryan McDonagh kommer tillbaka. Du själv, Nikita Kucherov, Brayden Point och Andrei Vasilevskiy spelar fortfarande hockey på allra högsta nivå. Har ni alla pusselbitar för att få ihop ytterligare ett race mot Stanley Cup?
– Absolut. Det är allas mål att när man går in i en säsong. Men nu känns det som att vi har ett lag som kan utmana. Vår division är supertuff. Det känns som att det under de senaste åren har det varit vi, Florida, Boston och Toronto, men nu måste du kasta in Ottawa också. Montreal blir bättre, liksom Buffalo och Detroit. Nu räknade jag upp alla lag i Atlantic Division, men lagen blir bättre, så för oss gäller det att komma igång snabbt, det är grunden. Vi måste se framåt och få in de nya killarna i hur vi spelar; vi måste få dem att vänja sig så snabbt de kan.
I flera år var Tampas rivalitet med Florida Panthers rätt ensidig. Så är det inte längre. Hur mycket har balansen mellan lagen förändrats nu när de har vunnit (Stanley Cup)?
– De har uppenbarligen ett fenomenalt bra lag. Som du sa, vi har haft övertaget tidigare, men nu när de är regerande Stanley Cup-mästare så har förmodligen de övertaget. De har också gjort del förändringar i somras. Deras kärna är i stort sett intakt, i ett fenomenalt lag som också leds av en stor kapten i (Aleksander) Barkov. Det ska bli väldigt roligt att möta dem igen.
Hur tror du att de första sex svenskarna står sig mot USA, Kanada och Finland i det kommande 4 Nations Face-Off?
– Det här är de matcherna som alla älskar att titta på. För oss som spelare är de också de roligaste att spela i, matcher med de bästa av de bästa. Att få göra det i Montreal och i Boston, två fantastiska marknader för hockey, mot några av de bästa spelarna i världen från Kanada, USA och Finland, det kommer att bli väldigt roligt. Det betyder mycket för oss att bära vårt lands färger i Nordamerika också; vi vet att vi kommer att ha publiken emot oss i både Kanada och USA.
Om du fick ta ut det svenska laget, vem blir nästa spelare in?
– Nästa kille in ... ja, man kan inte gå fel med någon av de spelarna jag tänker på. Men jag skulle säga Rasmus Dahlin.
Avsluta meningen: Lightning vinner Stanley Cup om…?
– Kan det bli en lång mening? Det är tufft att säga, det är så många saker som måste gå vägen. Men vi vinner cupen om... vi vinner 16 matcher i slutspelet.