Så tog sig Edmonton till Stanley Cup-finalen

Edmonton Oilers är på jakt efter den första kanadensiska Stanley Cup-triumfen på 31 år. Landet där hockeyn föddes har inte haft en Stanley Cup-mästare sedan Montreal Canadiens 1993 besegrade Los Angeles Kings med 4-1 i matcher.

– Det är en fantastisk känsla när man vinner i Kanada, det har jag förstått, säger Oilers svenske försvarare Mattias Ekholm.

34-åringen från Borlänge som kom till Edmonton efter tolv år i Nashville Predators i samband med deadline för trejder förra våren, har varit en av de ledande spelarna i Oilers marsch till Stanley Cup-finalen: plus 44 i plus/minusstatistiken i grundserien säger en hel del. Det var bäst i laget, och plus åtta i slutspelet håller också högsta klass.

– Vi spelar för att vinna. Vi har ett lag inställt på att göra bra saker där ute, och när man har det vill man vara någonstans där folk bryr sig om det som händer. Det går både bra och dåligt vart man än är, men allt förstärks när man spelar på en plats som Edmonton där alla älskar hockey och där hockey är sporten nummer ett, säger Ekholm till NHL.com/sv.

Edmonton Oilers nu exakt 100 matcher långa väg till Stanley Cup-finalen 2024 började med en riktig smäll: 1-8 mot Vancouver Canucks i säsongspremiären den 11 oktober förra året.

Fast egentligen började den redan den 18 april 2015, efter den säsong som just sett Oilers sluta som ligans tredje sämsta lag med 62 hopspelade poäng efter bara 24 segrar. Och som en följd av det också fick se Oilers vinna draftlotteriet och i juli 2015 kamma hem högsta vinsten: Connor McDavid. En 18-årig forward från Richmond Hill i Ontario som just gjort 169 poäng, varav 65 mål, för Eire Otters i Ontario Hockey League och som många såg som den största talangen som kommit fram sedan Wayne Gretzky.

Det är i hög grad på grund av just Connor McDavid som Oilers kunnat hämta sig från 1-8-smällen i premiären, fullborda grundserien med matchsviten 49-27-6, och efter att ha slutspelsbesegrat i tur och ordning Los Angeles Kings (4-1 i matcher), Vancouver (4-3) och Dallas Stars (4-2), nu gå in i finalspelet mot Florida Panthers.

Men också på grund av de många kvalitetsspelare som Oilers fyra senaste general managers plockat in: Peter Chiarelli (general manager 2015-19), nuvarande general managern Ken Holland, Chiarellis föregångare Steve Tambellini (2008-13) och Craig MacTavish (2013-15). Tambellini hämtade centern Ryan Nugent-Hopkins som det första valet i draften 2011. En veteran som gjorde 67 poäng (18+49) på 80 grundseriematcher den här säsongen och 20 poäng (6+14) på 18 slutspelsmatcher hittills. Craig MacTavish fyllde på med den unge tysken Leon Draisaitl i draften 2014.

När sedan Chiarelli valde Connor McDavid i draften 2015 såg han direkt ett väl fungerande anfallspar i McDavid och Draisaitl när de båda fick debutera i NHL på allvar säsongen 2015-16. Sedan dess har duon, ibland var för sig men ofta tillsammans, gjort 1 664 poäng, fördelade på 982 (335+647) för McDavid på 645 matcher och 841 (345+496) på 682 matcher för Draisaitl. Den här säsongen slutade McDavid på 132 poäng (32+100) på 76 matcher i grundserien och han har hittills gjort 31 poäng (5+26) på 18 slutspelsmatcher. Leon Draisaitl kom in på 106 poäng (41+65) på 81 matcher plus 28 poäng (10+18) i slutspelet.

Eftersom har laget spetsats ytterligare: Chiarelli hittade också backen Evan Bouchard, förstarundesvalet i draften 2018: Bouchard gjorde 82 poäng (18+64) i grundserien och har fyllt på med 27 poäng (6+21) på 18 slutspelsmatcher.

Ken Holland fick nöjet att sajna Zach Hyman som free agent den 28 juli 2021; Hyman gjorde person- och lagbästa 54 mål för 77 poäng under grundserien och 18 poäng (14+4) under slutspelet hittills. Holland fick också sajna upp Mattias Ekholm, i en trejd med Nashville Predators i februari förra året som skickade backen Tyson Barrie, forwarden Reid Schafer, ett förstaval 2023 och ett fjärdeval 2024 till Tennessee i utbyte mot Ekholm och ett draftval. Ekholm gjorde 45 poäng (11+34) på 79 matcher i grundserien och har sju poäng (4+3) på 18 slutspelsmatcher.

Den före detta Mora- och Brynäsbacken har funnit sig väl tillrätta. Han vet att pressen i en Stanley Cup-final är hård. Och extra hård på ett kanadensiskt lag.
– Personligen så älskar jag det, säger Ekholm. Jag spelar för att vinna. Jag gillar inte att förlora. Jag förstår alla som säger att det är mycket mer press, och vi märker det. Men samtidigt handlar det ändå om att finna sig tillrätta med pressen… att få spela på en plats där folk bryr sig så mycket om det, det är som jag ser det bara bra. Så pressen är bara ett privilegium.

Under säsongen har laget med de spelarna och andra som, kanske lite oväntat som för målvakten Stuart Skinner, backen Darnell Nurse och anfallaren Adam Henrique, för att nu nämna några, växt till ett topplag i National Hockey League.

Men det började, som sagt, inte bra: Efter 1-8 mot Canucks i premiären summerade Oilers katastrofala matchsviten 2-9-1, och en månad efter seriestarten låg laget på en delad sistaplats i ligatabellen. Då agerade Holland, tränaren Jay Woodcroft fick gå och Kris Knoblauch tog över med gamle Oilers-esset Phil Coffey som assisterande.

Det kunde dock ha börjat bättre även för den nya ledarduon: efter segrar mot New York Islanders och Seattle Kraken förlorade Oilers de tre första matcherna på en fyra matcher lång roadtrip. Se’n vände allt: Oilers besegrade Washington med 5-0, laget spelade som i trans, och började fylla på i poängtabellen: Oilers vann åtta raka matcher med målskillnaden 39-13. I november, efter att Woodcroft fått sparken, tog laget tolv av 18 möjliga poäng. I december 18 av 24 möjliga och i januari suveräna 22 poäng av 22 möjliga. I februari kom en liten backlash med ”bara” 13 av 24 möjliga men i mars var Oilers tillbaka på vinnarspåret med 21 av 30 poäng. Oilers avslutade relativt svagt i april med tio poäng på tio matcher.

– Vi har ett tätt sammansvetsat lag, och spelarna har gått igenom flera berg- och dalbanor, säger Kris Knoblauch. Särskilt våra veteraner, Connor (McDavid), Leon (Draisaitl), Ryan (Nugent-Hopkins), Darnell (Nurse). De har varit med ganska länge nu, och de vill vinna för varandra.

Kris Knoblauch ledde Edmonton till en andra plats i Pacific Division och en klar slutspelsplats. Ett slutspel som gått relativt problemfritt sedan Oilers snirklat sig ur ett knivigt läge i den andra matchserien, mot Vancouver: när det handlade om vinna eller försvinna den 18 maj spelade laget sin bästa match och vann med 5-1 sedan McDavid spelat fram till tre mål och Draisaitl och Nugent-Hopkins till två var. I den sjunde och avgörande matchen noterades Draisaitl, Nugent-Hopkins och Bouchard i målprotokollet och segern med 3-2.

Nu håller hela Hockeykanada på Oilers; fansen i den hockeytokiga nationen lägger de normala lagsympatierna åt sidan och backar gemensamt upp det kvarvarande kanadensiska laget.

– Att spelarna vill vinna för varandra är väl något av det största, men också att de vill vinna för sin stad; vi såg ju stödet vi fick efter segern (med 2-1 i sjätte matchen mot Stars i finalen i Western Conference) mot Dallas. Spelarna vill fortsätta nu och ge tillbaka för allt. Och resten av Kanada… de kan komma med, de också. Allt stöd vi kan få är jättebra, säger Kris Knoblauch.